Så fungerar Bostadsbolagskollen
Bolagen publicerar rapporterna. Bostadsbolagskollen gör bolagen jämförbara. Varje siffra går att kontrollera.
Varifrån kommer siffrorna?
Alla nyckeltal hämtas från bolagens egna offentliggjorda källor: delårsrapporter, bokslutskommunikéer, årsredovisningar och pressmeddelanden. Vi använder inga uppskattningar och inga tredjepartsdatabaser. Vid varje siffra finns en källknapp som visar bolagets egen benämning, det ursprungliga värdet, vilken rapport det kommer från och en länk till originalet hos bolaget.
Siffrorna verifieras löpande mot bolagens rapporter, och varje värde bär sin egen granskningsstatus. Ett värde märkt "Under verifiering" är inläst ur bolagets rapport men ännu inte redaktionellt bekräftat, och det ingår i jämförelser med den märkningen. Hittar du ett fel går det att rapportera via länken Rapportera fel längst ned på sidan.
Hur blir bolagen jämförbara?
Bolagen använder olika begrepp och enheter för samma sak. Vi översätter dem till en gemensam uppsättning nyckeltal med samma definition, samma enhet och samma period för alla bolag – kvartal jämförs med kvartal, balansdag med balansdag. När två bolag definierar ett nyckeltal olika visar vi det vid siffran, och där en jämförelse inte är meningsfull skriver vi ”Ej jämförbar” hellre än att visa en missvisande ranking. Peer-medianen beräknas över de noterade bostadsbolag som rapporterat värdet för perioden.
Bolagen jämförs i grupper. Utgör hyresbostäder minst hälften av hyresvärdet jämförs bolaget i standardgruppen Noterade bostadsbolag. Ligger andelen mellan en fjärdedel och hälften jämförs bolaget i stället i gruppen Blandade bolag med bostadsexponering, och under en fjärdedel tas bolaget inte med i någon bostadsmedian. Studentbostäder, bostadsutvecklare och preferens-/fondinstrument har egna grupper. Ett bolag som ingår i flera grupper jämförs på sina egna sidor alltid i sin primära grupp. Medianen visar hur många bolag som ingår, och en placering visas bara när minst tre bolag har jämförbart värde – annars står "Ej jämförbar – för få bolag i gruppen".
Rapporterat eller beräknat?
De flesta värden är rapporterade av bolaget och visas som de står i rapporten. Några nyckeltal beräknar vi själva för att göra bolagen jämförbara – till exempel fastighetsvärde per kvadratmeter. Sådana värden är alltid märkta ”Beräknad”, och källvyn visar formeln och de rapporterade värden som ingår. Om ett bolag senare korrigerar en uppgift visar vi det korrigerade värdet och anger att det ändrats.
Rullande tolv månader. För hyresintäkter, driftnetto och förvaltningsresultat summerar vi fyra kvartal i rad (två halvår för bolag som rapporterar halvårsvis): värdet för tolv månader är summan av de fyra senaste kvartalen. Saknas en period, eller blandas olika mätbaser, beräknar vi ingenting. Räntetäckningsgrad beräknas aldrig som ett medelvärde av rapporterade kvoter utan bara ur beståndsdelarna: (summan av bolagets eget resultatmått + summan av räntekostnader, netto) delat med summan av räntekostnader, netto över fyra kvartal. Saknas räntekostnaderna skriver vi ”Ej beräkningsbar – räntekostnader saknas”. Ett värde som bolaget självt redovisar för tolv månader går alltid före vårt beräknade. Beräknade värden är märkta ”Beräknad (LTM ur fyra kvartal)”, formeln står i källvyn, och de ingår aldrig i bevakningsmejl eller RSS.
Mätbas som inte är belagd. Räntetäckningsgrad får aldrig en antagen mätbas. Kan vi inte belägga i bolagets nyckeltalstabell om siffran avser kvartalet eller tolv månader, visas värdet på bolagssidan med sin not men hålls utanför medianer, rankningar och jämförelser och märks ”Ej jämförbar – mätbas ej belagd”. Standardvyn för räntetäckningsgrad är rullande tolv månader, eftersom det är den enda bas som bolagen själva definierar i klartext.
Definitioner
Börsen
- Substansvärde per aktie (EPRA NRV)
- Bolagets långsiktiga substansvärde per aktie enligt EPRA NRV. Vissa bolag redovisar i stället EPRA NTA eller ett eget långsiktigt substansvärde. Måtten ligger nära varandra men är inte identiska.
- Substansvärde, totalt (EPRA NRV)
- Långsiktigt substansvärde för hela bolaget enligt EPRA NRV.
- Direktavkastningskrav i värderingen
- Det viktade genomsnittliga direktavkastningskrav som ligger till grund för fastighetsvärderingen. Avkastningskravet speglar fastigheternas läge och skick. Ett lågt krav hör oftast ihop med centrala lägen och ger ett högre värde.
- Orealiserad värdeförändring
- Periodens orealiserade värdeförändring på förvaltningsfastigheter.
- Realiserad värdeförändring
- Periodens realiserade värdeförändring vid försäljning av fastigheter.
- Värdeförändring från ändrat avkastningskrav
- Den del av periodens värdeförändring som bolaget hänför till ett ändrat avkastningskrav.
- Värdeförändring från kassaflöde
- Den del av periodens värdeförändring som bolaget hänför till ändrade kassaflöden, till exempel högre hyror.
- Externvärderad andel
- Andel av fastighetsvärdet som värderats av en oberoende värderare under perioden.
- Substansvärde per aktie (EPRA NTA)
- Bolagets substansvärde per aktie enligt EPRA NTA. EPRA NTA och EPRA NRV ligger nära varandra men räknas inte på samma sätt och jämförs därför var för sig.
- Substansvärde per aktie (EPRA NDV)
- Bolagets substansvärde per aktie enligt EPRA NDV.
- Utdelning per aktie
- Beslutad utdelning per aktie för räkenskapsåret. Avser årsstämmans beslut och redovisas på det kvartal beslutet gäller, inte per kvartal.
- Förvaltningsresultat per aktie
- Periodens förvaltningsresultat per aktie.
- Värdeförändring i procent av fastighetsvärde
- Periodens värdeförändringar i förhållande till fastighetsvärdet vid periodens början.
- Värdeförändring senaste 4 kvartalen
- Summan av de fyra senaste kvartalens värdeförändringar i procent.
- Driftnetto i förhållande till fastighetsvärde
- Driftnettot det senaste året delat med fastighetsvärdet. Detta är inte samma sak som värderingens avkastningskrav, som avser ett normaliserat driftnetto. Måttet räknas på redovisat driftnetto och är inte detsamma som det avkastningskrav värderaren använder.
- Antal analytiker
- Antal analysfirmor som enligt bolagets egen lista följer aktien. Firmor räknas en gång, oavsett hur många analytiker firman har. Uppgiften kommer från bolagens egna sidor över analytiker som följer aktien. Bolag som inte publicerar någon lista saknar värde.
Bostadsbestånd
- Fastighetsvärde
- Förvaltningsfastigheternas verkliga värde vid periodens slut.
- Fastighetsvärde per kvm
- Vad fastigheterna är värda per kvadratmeter uthyrbar yta. Bolag med stor andel projekt och byggrätter får ett högre värde per kvadratmeter.
- Antal bostäder
- Antal förvaltade bostadslägenheter vid periodens slut. Studentbostäder och äldreboenden räknas med där bolaget själv gör det. Lägenheter under uppförande ingår inte.
- Antal fastigheter
- Antal förvaltningsfastigheter vid periodens slut.
- Uthyrbar area
- Total uthyrbar area (kvm) vid periodens slut.
Hyror & uthyrning
- Ekonomisk uthyrningsgrad
- Kontrakterad hyra i relation till hyresvärde (hyra + bedömd marknadshyra för vakanser). Bolag med mycket nyproduktion räknar ibland bort projektfastigheter, vilket ger en högre uthyrningsgrad. Bolagen mäter uthyrningsgrad på tre sätt – i hyra, i yta eller i antal lägenheter. Bostadsbolagskollen jämför bara mått av samma slag.
- Ekonomisk uthyrningsgrad bostäder
- Kontrakterad hyra för bostäderna i relation till bostädernas hyresvärde. Visas bara för de bolag som redovisar bostäderna separat. Bolagen mäter uthyrningsgrad på tre sätt – i hyra, i yta eller i antal lägenheter. Bostadsbolagskollen jämför bara mått av samma slag.
- Areamässig uthyrningsgrad
- Uthyrd yta i relation till total uthyrbar yta. Ett annat sätt att mäta än uthyrningsgrad räknad i hyra. Bolagen mäter uthyrningsgrad på tre sätt – i hyra, i yta eller i antal lägenheter. Bostadsbolagskollen jämför bara mått av samma slag.
- Vakanta lägenheter
- Antal outhyrda lägenheter vid periodens slut enligt bolagets egen redovisning. Bolagen mäter uthyrningsgrad på tre sätt – i hyra, i yta eller i antal lägenheter. Bostadsbolagskollen jämför bara mått av samma slag.
- Hyresbortfall
- Hyra som inte kunnat tas ut under perioden på grund av vakanser och rabatter. Avser perioden, inte balansdagen. Bolagen räknar in olika slags rabatter, så nivåerna är inte direkt jämförbara.
- Ekonomisk vakansgrad
- Den del av hyresvärdet som inte är uthyrd. Beräknas som hundra minus den ekonomiska uthyrningsgraden. Bolagen mäter uthyrningsgrad på tre sätt – i hyra, i yta eller i antal lägenheter. Bostadsbolagskollen jämför bara mått av samma slag.
- Ekonomisk vakansgrad bostäder
- Den del av bostädernas hyresvärde som inte är uthyrd. Beräknas som hundra minus den ekonomiska uthyrningsgraden för bostäder. Bolagen mäter uthyrningsgrad på tre sätt – i hyra, i yta eller i antal lägenheter. Bostadsbolagskollen jämför bara mått av samma slag.
- Bostadshyra per kvm (beräknad)
- Bostädernas hyresvärde delat med bostadsarean, i kronor per kvadratmeter och år. Räknas fram på samma sätt för alla bolag så att nivåerna går att jämföra. Bygger på kontrakterad årshyra vid periodens slut. Bolag som bara redovisar periodens hyresintäkter markeras, eftersom vakanser och säsong då påverkar måttet.
- Snitthyra bostäder
- Bolagets egen uppgift om genomsnittlig bostadshyra i kr per kvm och år. Visas bara för de bolag som själva redovisar den. Bolagen räknar fram sin snitthyra på olika sätt. Använd Bostadsbolagskollens beräknade bostadshyra per kvm när du vill jämföra bolag med varandra.
- Hyresvärde bostäder
- Kontrakterad årshyra eller hyresvärde för bostadsdelen av beståndet vid periodens slut. Avser helår. Bolag som i stället redovisar periodens hyresintäkter uppräknade till årstakt markeras särskilt.
- Uthyrbar area bostäder
- Uthyrbar area (kvm) i bostadsdelen av beståndet vid periodens slut.
Finansiering
- Belåningsgrad (LTV)
- Hur stor del av fastigheternas värde som är lånefinansierad. Bolagen räknar belåningsgrad lite olika – med netto- eller bruttoskuld, med eller utan hybridobligationer. Läs siffran med det i åtanke.
- Räntetäckningsgrad
- Hur många gånger resultatet täcker bolagets räntekostnader. Vissa bolag redovisar kvartalet, andra de senaste tolv månaderna, vilket gör nivåerna delvis olika.
- Genomsnittsränta
- Genomsnittlig ränta på räntebärande skulder vid periodens slut, inklusive derivat.
- Räntebärande nettoskuld
- Räntebärande skulder minus likvida medel vid periodens slut.
- Genomsnittlig kapitalbindning
- Genomsnittlig återstående löptid på räntebärande skulder, i år.
- Genomsnittlig räntebindning
- Genomsnittlig återstående räntebindningstid inklusive derivat, i år.
- Räntesäkringsgrad
- Andel av den räntebärande skulden som har bunden ränta, inklusive ränteswappar och andra derivat. Bolagen räknar in derivat på olika sätt och mäter vid olika tidpunkter. Siffran är bolagets egen.
- Räntekänslighet +1 p.e.
- Bolagets egen känslighetsanalys: effekten på räntekostnaden under ett år av en procentenhets högre marknadsränta. Några bolag redovisar i stället en halv procentenhet eller en räntenedgång. Värdet sparas som det rapporterats, utan omräkning, och steget framgår av bolagets egen benämning.
- Räntederivat, nominellt
- Nominellt belopp för bolagets ränteswappar och räntetak.
- Säkerställd skuld, andel
- Andel av den räntebärande skulden som är säkerställd med pant i fastigheter.
- Tillgänglig likviditet
- Kassa och bank plus outnyttjade kreditlöften vid periodens slut. Vissa bolag räknar bara kassan, andra även kreditlöften som kan sägas upp. Siffran är bolagets egen.
- Nettoskuld / driftnetto
- Hur många års driftnetto som motsvarar bolagets räntebärande nettoskuld.
- Räntekänslighet i andel av förvaltningsresultat
- Bolagets egen räntekänslighet ställd mot förvaltningsresultatet det senaste året. Bygger på det steg bolaget själv redovisar i sin känslighetsanalys; stegen kan skilja sig åt mellan bolag.
- Likviditet i förhållande till förfall 12 mån
- Tillgänglig likviditet delad med de lån och obligationer som förfaller inom ett år.
- Räntekostnader, netto
- Räntekostnader minus ränteintäkter under kvartalet, som de redovisas i resultaträkningen. Används för att räkna räntetäckningsgrad på rullande tolv månader ur komponenter.
- Räntebärande skulder
- Räntebärande skulder vid periodens slut enligt bolagets egen redovisning. Bolagen avgränsar räntebärande skulder olika, bland annat i fråga om leasing och projektfinansiering. Bolagets egen benämning anges vid värdet.
- Likvida medel
- Likvida medel vid periodens slut enligt bolagets balansräkning. Avser kassa och bank vid periodens slut, utan outnyttjade kreditlöften. Bolagets egen benämning anges vid värdet.
Resultat
- Hyresintäkter (kvartal)
- Periodens hyresintäkter. För helår (FY) avses hela räkenskapsåret. Kvartalsvärden jämförs med kvartalsvärden. Helår jämförs aldrig med kvartal.
- Driftnetto (kvartal)
- Hyresintäkter minus fastighetskostnader för perioden.
- Överskottsgrad
- Driftnetto i relation till hyresintäkter för perioden. Driftnettot varierar med årstiden, så ett kvartal jämförs bäst med samma kvartal året innan.
- Förvaltningsresultat (kvartal)
- Resultat före värdeförändringar och skatt för perioden. Vissa bolag redovisar förvaltningsresultat exklusive resultatandelar från intressebolag.
Byggportfölj & projekt
- Bostäder i produktion
- Pågående nyproduktion av bostäder vid periodens slut. Bolagen definierar produktionsstart och byggrätt olika; siffran visar bolagets egen redovisning.
- Byggrätter
- Byggrätter i portföljen, räknat i antal bostäder. Bolagen definierar produktionsstart och byggrätt olika; siffran visar bolagets egen redovisning.
- Projekt- och byggrättsvärde
- Verkligt värde för projektfastigheter och byggrätter vid periodens slut. Bolagen definierar produktionsstart och byggrätt olika; siffran visar bolagets egen redovisning.
- Färdigställda bostäder (kvartal)
- Bostäder som färdigställts under kvartalet. Bolagen definierar produktionsstart och byggrätt olika; siffran visar bolagets egen redovisning.
- Återstående investering
- Återstående investering i pågående projekt vid periodens slut. Bolagen definierar produktionsstart och byggrätt olika; siffran visar bolagets egen redovisning.
- Pipeline i andel av bestånd
- Bostäder i produktion och byggrätter i förhållande till det färdigställda beståndet. Bolagen definierar produktionsstart och byggrätt olika; siffran visar bolagets egen redovisning.
- Projektintensitet
- Projektintensitet: projekt- och byggrättsvärde i förhållande till hela fastighetsvärdet. Visar hur stor del av värdet som är knutet till pågående och framtida projekt. Bolagen definierar produktionsstart och byggrätt olika; siffran visar bolagets egen redovisning.
Organisation
- Antal anställda
- Antal medarbetare vid periodens slut. Anger bolaget bara ett medelantal för helåret används det, och det framgår av originalbenämningen. Bolag som köper in fastighetsförvaltning har färre anställda men högre driftkostnader. Jämför i första hand bolag med samma förvaltningsmodell.
- Förvaltningsresultat per medarbetare
- Rapporterat förvaltningsresultat dividerat med antal medarbetare på jämförbar basis. Bolag som köper in fastighetsförvaltning har färre anställda men högre driftkostnader. Jämför i första hand bolag med samma förvaltningsmodell.
- Hyresintäkter per medarbetare
- Hyresintäkterna de senaste tolv månaderna delat med antalet anställda. Bolag som köper in fastighetsförvaltning har färre anställda men högre driftkostnader. Jämför i första hand bolag med samma förvaltningsmodell.
- Bostäder per medarbetare
- Antal bostäder delat med antalet anställda vid periodens slut. Bolag som köper in fastighetsförvaltning har färre anställda men högre driftkostnader. Jämför i första hand bolag med samma förvaltningsmodell.
- Antal styrelseledamöter
- Antal ledamöter valda av bolagsstämman. Suppleanter och ledamöter utsedda av de anställda räknas inte in. Ledningsgruppens storlek följer bolagets egen definition. Måtten säger något om organisationens tyngd i förhållande till verksamheten, inte om kvaliteten i styrningen.
- Ledamöter utsedda av de anställda
- Antal ledamöter som de anställda utser. Redovisas separat och räknas inte in i antalet stämmovalda ledamöter. Ledningsgruppens storlek följer bolagets egen definition. Måtten säger något om organisationens tyngd i förhållande till verksamheten, inte om kvaliteten i styrningen.
- Antal i ledningsgruppen
- Antal personer i den grupp bolaget själv presenterar som ledning eller koncernledning. Bolagen drar gränsen olika. Ledningsgruppens storlek följer bolagets egen definition. Måtten säger något om organisationens tyngd i förhållande till verksamheten, inte om kvaliteten i styrningen.
- Andel kvinnor i styrelsen
- Andel kvinnor bland de stämmovalda ledamöterna, som bolaget redovisar den. Ledningsgruppens storlek följer bolagets egen definition. Måtten säger något om organisationens tyngd i förhållande till verksamheten, inte om kvaliteten i styrningen.
- Andel kvinnor i ledningsgruppen
- Andel kvinnor i ledningsgruppen, som bolaget redovisar den. Ledningsgruppens storlek följer bolagets egen definition. Måtten säger något om organisationens tyngd i förhållande till verksamheten, inte om kvaliteten i styrningen.
- Anställda per styrelseledamot
- Antalet anställda delat med antalet stämmovalda styrelseledamöter. Saknas antalet anställda beräknas måttet inte. Ledningsgruppens storlek följer bolagets egen definition. Måtten säger något om organisationens tyngd i förhållande till verksamheten, inte om kvaliteten i styrningen.
- Anställda per medlem i ledningsgruppen
- Antalet anställda delat med antalet personer i ledningsgruppen. Bolag som köper in förvaltningen har få anställda, och måttet säger då lite om organisationens storlek. Ledningsgruppens storlek följer bolagets egen definition. Måtten säger något om organisationens tyngd i förhållande till verksamheten, inte om kvaliteten i styrningen.
- Andel i ledningsgruppen
- Andel av bolagets medarbetare som ingår i den rapporterade ledningsgruppen. Saknas antalet medarbetare beräknas måttet inte. Ledningsgruppens storlek följer bolagets egen definition. Måtten säger något om organisationens tyngd i förhållande till verksamheten, inte om kvaliteten i styrningen.
- Bostäder per medlem i ledningsgruppen
- Antalet bostäder delat med antalet personer i ledningsgruppen. Måttet går att jämföra även mellan bolag som sköter förvaltningen på olika sätt. Ledningsgruppens storlek följer bolagets egen definition. Måtten säger något om organisationens tyngd i förhållande till verksamheten, inte om kvaliteten i styrningen.
- Styrelse och ledning per 1 000 bostäder
- Styrelsen och ledningsgruppen tillsammans, satt i förhållande till hur många bostäder bolaget förvaltar. Ledningsgruppens storlek följer bolagets egen definition. Måtten säger något om organisationens tyngd i förhållande till verksamheten, inte om kvaliteten i styrningen.
- Anställda i förvaltning och uthyrning
- Antalet anställda i fastighetsförvaltning och drift samt uthyrning och kundservice, enligt bolagets egen medarbetarredovisning. Bolag som köper in fastighetsförvaltning har färre anställda men högre driftkostnader. Jämför i första hand bolag med samma förvaltningsmodell.
- Anställda i projekt och utveckling
- Antalet anställda i projekt och utveckling enligt bolagets egen redovisning. Bolag som köper in fastighetsförvaltning har färre anställda men högre driftkostnader. Jämför i första hand bolag med samma förvaltningsmodell.
- Anställda i ledning och administration
- Antalet anställda i ledning och administration enligt bolagets egen redovisning. Bolag som köper in fastighetsförvaltning har färre anställda men högre driftkostnader. Jämför i första hand bolag med samma förvaltningsmodell.
- Andel kvinnor bland anställda
- Andelen kvinnor av bolagets anställda, som bolaget själv redovisar den.
- Medelålder bland anställda
- Medelåldern bland bolagets anställda, som bolaget själv redovisar den.
- Personalomsättning
- Personalomsättningen under året, som bolaget själv redovisar den.
- Central administration
- Kostnaden för central administration under perioden, som den redovisas i resultaträkningen.
- Bostäder per anställd i förvaltning
- Antalet bostäder delat med antalet anställda i förvaltning och drift samt uthyrning. Bolag som köper in fastighetsförvaltning har färre anställda men högre driftkostnader. Jämför i första hand bolag med samma förvaltningsmodell.
- Driftnetto per medarbetare
- Rapporterat driftnetto de senaste tolv månaderna dividerat med antal medarbetare på jämförbar basis. Bolag som köper in fastighetsförvaltning har färre anställda men högre driftkostnader. Jämför i första hand bolag med samma förvaltningsmodell.
- Andel anställda i projekt och utveckling
- Hur stor del av de anställda som arbetar med projekt och utveckling – ett tecken på om bolaget växer genom egen produktion. Bolag som köper in fastighetsförvaltning har färre anställda men högre driftkostnader. Jämför i första hand bolag med samma förvaltningsmodell.
- Andel ledning och administration
- Hur stor del av de anställda som arbetar med ledning och administration. Bolag som köper in fastighetsförvaltning har färre anställda men högre driftkostnader. Jämför i första hand bolag med samma förvaltningsmodell.
- Central administration per bostad
- Kostnaden för central administration det senaste året delat med antalet bostäder. Bolag som köper in fastighetsförvaltning har färre anställda men högre driftkostnader. Jämför i första hand bolag med samma förvaltningsmodell.
- Fastighetsvärde per medarbetare
- Fastighetsvärdet delat med antalet anställda vid periodens slut. Bolag som köper in fastighetsförvaltning har färre anställda men högre driftkostnader. Jämför i första hand bolag med samma förvaltningsmodell.
Mediesynlighet
Indexet bygger på rubriker och ingresser från ett fast urval av svenska redaktionella källor. Betald media, sponsrat innehåll och bolagens egna pressmeddelanden ingår inte. 100 = medianbolaget.
Synlighetsindex jämför bolagets synlighet de senaste 90 dagarna med medianbolaget i gruppen. Artiklar från rikstäckande affärspress väger tyngst, därefter fackpress och sist bred sökning. Samma artikel räknas en gång, även när den fångas från flera håll. Veckor med rapportpublicering syns i kurvan men justeras aldrig bort. Se Mediesynlighet.
Källor som ingår:
- Dagens industri
- Affärsvärlden – Affärsvärlden publicerar inget öppet RSS-flöde; artiklar fångas via sökflöde mot affarsvarlden.se.
- Realtid
- Nyhetsbyrån Direkt (Placera) – Placera publicerar inget öppet RSS-flöde; Direkt-telegram fångas via sökflöde mot placera.se.
- Fastighetsvärlden
- Fastighetsnytt
- Fastighetssverige
- Fastighetstidningen
- Hem & Hyra
- Byggvärlden
- Google News (bred fångst) – Sökflöde per bolag som fångar redaktionellt material utanför den fasta panelen.
- Hyresbostäderna – Hyresbostädernas egna artiklar, hämtade från redaktionen.
Geografi
Kartan visar var bolagen har sina bostäder enligt deras egna rapporter. Bolag som redovisar per län visas på länsnivå.
Uppgifterna är hämtade ur bolagens senaste delårsrapporter, på den finaste nivå varje bolag själv publicerar. Redovisar bolaget samlat för ett län visas det som ett område över länet, och siffrorna sprids aldrig ut på enskilda kommuner. Bostäder utanför Sverige visas separat och ingår inte i Sverigekartan. Måtten för koncentration och storstadsandel räknas bara ut för bolag vars kommunuppgifter täcker hela beståndet – övriga står som Ej jämförbara med en förklaring. Se Geografi.
Besöksstatistik
Vi mäter användningen utan kakor eller spårning över dygn; en sessionsmarkör sparas i webbläsarens lokala lagring och raderas efter 24 timmar. Statistiken lagras aggregerat per dag och händelse, utan IP-adress och utan besökar-id, och används bara för att se vilka jämförelser och nyckeltal som efterfrågas.
Oberoende
Bostadsbolagskollen ger inga köp- eller säljrekommendationer. Kommersiellt innehåll är alltid tydligt separerat från data. Hittar du ett fel? Skriv till support@regta.se.
Bostadsbolagskollen produceras på en plattform som ägs av Lex Regta AB och publiceras av Hyresbostäderna Media i Stockholm AB. Ansvarig för innehållet i börsbolagsdata är Haymanot Wachtmeister, CEO Lex Regta AB. Frågor och rättelser: haymanot.wachtmeister@hyran.ai.
